Statistiska undersökningar visar att kriminalvårdens insatser är ineffektiva när det gäller att åstadkomma beteendeförändringar i klienternas livsstil. Risken att återfalla är för tidigare dömda förhållandevis hög. Men vad är det då som gör att vissa lyckas bryta med en Kriminell livsstil? Och vad grundar sig en sådan livsstil i? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och processer som är betydelsefulla på vägar in i och ut ur en Kriminell livsstil. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att lyfta upp betydelsefulla vändpunkter när det handlar om att bryta med en Kriminell livsstil. De frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara rör just frågan om vilka faktorer som upplevs som viktiga när det gäller att ta sig ur en Kriminell livsstil, men också att försöka belysa hur Kriminalvården och Socialtjänstens förebyggande insatser upplevs av före detta kriminella då det gäller att inte återfalla i nya brott. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer med fyra före detta kriminella individer, för att kunna ge en ingående bild av uppsatsens syfte och frågeställningar. Empirin som framgått av intervjuerna är den största informationskällan i denna studie, fast även tidigare forskning om bland annat återfallsfaktorer runt återfall i brott samt betydelsefulla faktorer för att bryta med en Kriminell livsstil har används för att stärka uppsatsens problemområde. Det som framgått tydligast i denna uppsats är att kamratföreningen KRIS haft en betydande roll för intervjupersonernas väg ut ur en Kriminell livsstil och tillbaka in i samhället.

Det är en liten del av befolkningen som står för en stor del av brottsligheten. Denna grupp kallas för ?kroniker?. De har ofta en lång kriminell bana bakom sig och har anammat kriminalitet som en livsstil. En stor del av polisens vardag består av hantering av denna grupp och att avbryta en sådan livsstil har visat sig svårt, trots stora insatser.

Syftet med studien är att undersöka vad som startar processen att lämna en Kriminell livsstil bland kvinnor. Vidare vill vi belysa om sådana startpunkter kan teoretiskt förstås som vändpunkter. Vi vill dessutom med hjälp av normativ manlighet undersöka hur en normativ femininitet ter sig i en Kriminell livsstil. Frågeställningarna lyder:Hur beskriver kvinnorna en normativ femininitet i förhållande till en Kriminell livsstil? Vad har denna normativa femininitet för betydelse i en brytningsprocess?Vad ger kvinnorna som förklaring till förändring av handling och levnadssätt?Hur väl kan deras förändring av levnadssätt förstås med hjälp av begreppet vändpunkt?Metod och material: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka informanternas berättelser om processen av att lämnaen Kriminell livsstil. Syftet var även att belysa hur samhällets könsnormer har påverkatinformanternas handlingar och förhållningssätt. Studien grundades i en livsberättelse-ansats.Resultat och analys baserades på fyra intervjuer med fyra kvinnor vilka lämnat en kriminelllivsstil. Resultatet presenterades i form av fyra enskilda livsberättelser med en tematisk narrativanalysmetod. Studiens teoretiska referensram var symbolisk interaktionism och genusperspektiv.Resultatet visade att samhällets könsnormer påverkade informanternas förhållningssätt.

Vår frågeställning ska ge svar på vilka hinder och möjligheter möter de före detta kriminella när de ska återintegreras i ett konsumtionssamhälle? Vi har intervjuat före detta kriminella som är medlemmar i organisationen KRIS och Unga KRIS utifrån syftet, att skapa kunskap och förståelse kring vad som krävs av före detta kriminella att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Vi har även intervjuat Frivården som går ut på att fånga personalens syn på arbetet, hur dem arbetar för att underlätta frigivningen för de intagna samt skapa en förståelse kring deras tankar angående huruvida det faktiskt går att skapa en ny identitet. Studiens resultat presenteras i fyra teman som myndigheter, sociala relationer, identitet och livsstil samt respekt. Det gav bland annat följande resultat: respondenterna måste genomgå en förändring, ifrån en Kriminell livsstil, till en livsstil som anses accepterad av samhället.

En hermeneutisk studie som syftar till att i mötet med ex-kriminella skapa förståelse och kunskap kring vad som krävs, av dessa personer, för att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Studien bygger på intervjuer med 10 män i åldrarna 20-41 år som levt ett liv utan kriminalitet i maximalt 10 år och är bosatta i Sverige. Studiens data analyseras i tre steg. Det första steget, preliminär tolkning, ger en överblick av materialet. I det andra steget, fördjupad tolkning, förklaras studiens förändringsmodell som bygger på respondenternas upplevelser.

Syftet med studien var att beskriva och söka förståelse för vad som medverkar till att personer lever med och lämnar en Kriminell livsstil samt hur identiteten förändras i förhållande till detta. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer, innehållande narrativa inslag, med fyra informanter från kamratföreningen KRIS. För att förstå vår empiri använde vi oss av det salutogena synsättet, symbolisk interaktionism och kontrollteorier.Resultatet visade att våra informanter främst stannade kvar i det kriminella sammanhanget på grund av drogmissbruk, men även på grund av känslor av spänning och tillhörighet. Att normalisera sitt beteende och bygga upp en fasad var verksamt för våra informanter för att stanna kvar i kriminalitet. De faktorer som bidrog till att vilja lämna var känslor av rädsla, bristande kontroll samt att de tröttnade på livet i kriminalitet.

Kriminalitet är ett stort problem i samhället som involverar många människor, dels som utför den brottsliga handlingen och den som utsätts. Kriminalitet är en livsstil för vissa människor. De flesta inleder sin kriminella karriär under tonåren. En del fortsätter men de flesta slutar begå brott efter denna period. Återfallsfrekvensen är ca 60 %.

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

The aim of this study was to examine how individuals who have left a criminal lifestyle may experience their present life. A symbolic interaction approach was the theoretical framework for this research. Qualitative interviews were conducted with seven individuals who have stated having had and left a criminal lifestyle. The results showed that how individuals experience their present life is highly dependent on individuals? own view of themselves as well as on how others view them.

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förståelsen för varför vissa människor känner sig mer motiverade till att behålla ett hälsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor där tre av dem hade en fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjälp av en intervjuguide som baserades på teoriernaHealth Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna inställningen och omgivningen är tre bakomliggande påverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil..

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en Kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H.

Hälsa och sättet man valt att leva sitt liv på ligger i fokus i vårt samhälle idag. Detta väckte mitt intresse att studera vilken påverkan media har på vår livsstil. Media har en inflytelserik position när det gäller människors inställningar och kunskaper i området hälsa och livsstil. Mitt syfte är att få en förståelse för hur människor påverkas av medias rapporter om livsstil samt att ta reda på om media kan motivera till ändringar i människors livsstil. Frågeställningarna jag kommer att söka svar på är; Hur fungerar medias påverkan av människors livsstil? Vilken betydelse har media när det gäller val av livsstil? Det är en kvalitativ studie där jag valt att genomföra intervjuer vid insamlandet av min empiri.